En fin människa försvann ur mitt liv idag, en människa jag inte fick chansen att säga hejdå till. Jag önskar jag fick ge henne en kram åtminstonde. Hon lämnade iallafall efter sig det finaste man kan göra. En mamma och två av de finaste morbröderna man kan önska sig.

Jag kan inte ens föreställa mig hur känslan är att få ett samtal om att ens egen mamma är döende och att det bara handlar om några minuter. Och sedan vänta på dödssamtalet. Det är som att jag skulle befinna mig i USA och få ett samtal av min bror att mamma är döende, *ta i trä* vad fan gör man då? Hur reagerar man.

Jag önskar jag kunde göra något. Jag saknar henne redan. Det känns så jävla konsigt.

Min student kommer kännas tom utan henne. Jag menar, när vi var yngre så kom hon alltid över till oss på alla loven, och spenderade en vecka eller två hos oss. När jag fyllde år bakade hon alltid och då menar jag ALLTID en kanintårta åt mig. Lilleskutt om jag minns rätt. Näsan var gjord av ett kinderägg och färgen i öronen var av gelehallon. Gud vad vi bråkade också, för hon var en väldigt skärpt kvinna som alltid skulle ha massvis med olika åsikter hit och dit. När jag var 4 -5 år älskade jag klänningar. Jag älskade att byta kläder, vilket jag gjorde typ 10 gånger under en och samma dag. Det slutade med att hon hotade med att låsa in mina kläder så att jag inte skulle lyckas byta så ofta. Då bad jag henne tydligt att åka hem, haha. Och det enda hon gjorde var att skratta. Hon skrattade på ett sådant sätt som kom direkt från hjärtat. Sen tog hon tag i mig och kramade om mig.

Haha, sitter själv och ler när jag skriver det här, haha. En riktigt rolig kvinna med en grym attityd.

Och jag minns att varje påsk så brukade vi ta båten över till Finland och måla ägg hemma hos henne. Hon var alltid grymmast på att måla, och överallt hängde konstverk som hon själv gjort. Allt ifrån porslin till andra småprylar.

Fuck vad jag saknar tiderna hos mormor. Mormor luktade alltid cigaretter och mintkarameller.

Minns för några år sen när min morbror hade flyttat hem till sin flickvän så bodde hon ensam, och hon var så sjukt stolt över sin hästensäng som hon kunde kontrollera med fjärrkontroll. Haha, ni skulle sett hennes ansikte. Sånt där bus i blicken. Shit jag har så mycket minnen, haha.

Hon fyllde år för en vecka sen och jag och mamma fixade gamla bilder till en digital fotoram som hon skulle få i present. Jag är glad att hon fick fira en sista födelsedag iallafall.

Sist jag såg henne var ett bra tag sen. Jag önskar bara jag skulle få säga hejdå. Fan vad jag önskar att jag kunde ta henne tillbaka levande.. Fan jag saknar henne, men jag är glad att hon slapp lida.