Nu är man tillbaka i LA igen.. Vi har fixat och donat med nya stället. Eller, jag har fixat och donat eftersom mannen är på jobbet alla dagar förutom onsdag. 

Flygresan hit gick bra. Mitt plan var försenat till klockan 6, så jag fick sova in på morgonen. 

På flygplatsen så är mina väskor lite överviktiga men killen i check-in'n kollar inte ens på mina väskor när han checkar in dom haha! Jag tror han glömde eftersom att jag började prata struntprat med honom haha. 

Jag fick en food voucher så köpte på mig massa gott innan jag gick på planet.

Väl på plats så är hela min rad helt tom, men i sista sekunden slår en tjej sig ner. Hon var super trevlig, från Schweiz. Vi pratar en massa, och tack och lov sitter ingen mellan oss så vi båda brer ut oss. Skönt eftersom det är en så lång flygning. 11,5 timme tog det för oss att komma fram. Ughh.

Jag tittade på 3 filmer dit. Av någon anledning så blev jag galet hungrig. Jag hade redan ätit upp båda smörgåsarna som dessutom var dubbelmackor redan innan flyget hade lyft, så det slutade med att jag beställde massa saker på planet istället. Norwegian har ju inte så att man får mat på planet utan man måste förköpa.

 

När vi landade så tog vi en buss på 15 min eftersom planet släppte av oss fett långt bort från vår gate. 

I immigrationen så skulle man checka in själv, innan man kom fram till tull-polisen. 

Jag som inte har sovit mer än 1 timme på flygningen, glömmer såklart mitt Greencard i maskinen...

Så när jag går fram till polisen så frågar han vad jag gör i USA och jag säger att jag bor här. Han frågar då om mitt Greencard och jag letar frenetiskt efter det innan jag inser att den ligger kvar i maskinen. 

Sen hör man någon ropa "Samira Shaik? Samira Shaik?". 

Tack och lov får jag tillbaka kortet och polisen bara skrattar åt mig. 

När jag kommer ner till baggage snurrorna ser jag mitt baggage rulla och jag springer för att ta ner det. Flåsar som en överviktig efteråt, haha. Jag som heeeelt glömde låsa min väska på Arlanda, men tack och lov så var allt okej. 

Rez möter mig och vi drar och äter på Chipotle innan vi går in och tittar på lägenheten. Alltså, åh. Jag älskar vårat nya ställe. Det känns verkligen som ett hem.

 

Det var så svårt att ta farväl av min bebis på morgonen, hon var lite arg på mig sen natten innan då jag höll på att packa. På morgonen så vägrade hon ge mig morgonpussar. Lilla älsklingen.