10 november 2017

111017

Äventyr a lá Samira

 
Nu är allt packat och klart. Jag har nog en liten övervikt, men vi får väl se hur det går imorgon (Idag egentligen eftersom det är efter midnatt, hehe).
Idag började jag dagen med en skön lunch med pappa på Max. Det blev såklart chilicheese! Beställde även en fiskburgare, pommes och cheddar dipp. Mmmm! Tyvärr fick jag ganska ont i magen senare under dagen. Typiskt..
Efter lunchen så släpptes jag av i Sollentuna Centrum, där Emma satt och väntade på mig uppe vid Waynes. 
Sen efter Emma så mötte jag Amal och vi fikade på Waynes. Jag hann köpa lite grejer inne på Kicks innan Amal kom så det var nice. Blev lite grejer från Isadora. Jag som avgudar Isadora kunde inte låta bli, såklart. 
En concealer borste fick även följa med, yay! 
 
Vi fikade ett tag, sen kollade vi lite affärer, och därefter behövde hon springa iväg till jobbet, vilket gav mig lite rum att slutföra min sista minuten shopping inne på Cubus och Gina Tricot innan Nodi anlände. Det blev även en jättefin ring inne på Bijou Brigitte på 30 kr.
Alla blir typ sura på mig när jag handlar kläder här eftersom USA är så mycket billigare, men helt ärligt så älskar jag kvaliteten på kläderna man hittar här i Sverige i jämförelse med det man hittar därborta. Men det är nog en smaksak.
 
I väntan på bussen så gick vi in på pressbyrån och köpte en glass. En Twister, såklart. Jag älskar Twister. Den satt verkligen fint måste jag säga. Vi åkte hem och tog det lite lugnt, catchade upp och åt middag. 
Efter att Nodi åkt hem så gick jag och mamma ner till Maxi där hon köpte hela butiken åt mig. Eller nästan, haha. 
Jag älskar min mamma, hon är så härlig. Man känner sig som ett barn igen som får plocka på sig hela butiken och mamma betalar. Ibland får man faktiskt bara acceptera att hon betalar även om det känns lite udda. 
Jag plockade på mig himla mycket att resväskan är svår att stänga nu, hohoho. 
Tack och lov att jag kom med en halvtom väska, för nu är den allt annat än tom! 
 
Alltså jag har så mycket blandade känslor för min resa. Jag är nog bara nervös inför mitt "nya liv" med min man i vår egna lägenhet. Det kommer bli både roligt, svårt, frustrerande och lärorikt att leva ihop men det känns positivt. 
Min farbror ringde mig idag för att ta farväl. Han håller i provtagningen för alla nya cardiologer i Sverige så han kunde inte lämna rummet innan dom är klara. Men han sa att jag ska försöka ha så mycket tålamod som jag kan med allt, och att allt kommer att ta tid och det kommer bli svårt men att tålamod är det viktigaste som finns för allt kommer lösa sig så länge man är tålmodig. Han sa även att jag alltid ska komma ihåg att jag har familjen bakom mig, att alla vill att det ska gå bra för mig. För när det går bra så blir dom glada för min skull och när det går dåligt så blir dom ledsna, men att jag alltid ska komma ihåg att dem alla älskar mig så otroligt mycket och att jag aldrig ska glömma det. Alltså jag smälte av hans fina ord! :') Jag har verkligen en så fin familj, och ju äldre jag blir desto mer uppskattar jag dom. 
 
Hursomhelst, för tillfället känner jag mig galet kluven för jag känner mig inte redo att åka ännu, men jag vet att det kommer bli hur bra som helst! 
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress